Jag heter Charlotte Ericsson, kallas för Lotta! Jag fyller snart 37 år, har världens bästa och finaste sambo 2 underbart fina pojkar på snart 13 och 11 och vi bor på björnstorpstorg, en liten bit ifrån Genarp.
Våren -98 opererades jag för första gången. Jag hade/har en cancerform som heter condro sarkom, som är väldigt ovanlig. Jag var då bara 23 år gamal och livet tog en ganska underlig vändning. Efter det har dom små rackarna inte velat hålla sig borta och -06 hade jag ett rec. på samma ställe på höften, op och strålning blev det då. -10 var det dax för höger lunga som hade två metastaser som opererades bort, tillsammans med halva höger lunga. Våren -11 hittas, efter månader av ont i ryggen en stor tumör inne i bäckenet, som togs bort. Rehabiliteringen efter det gick sakta och jag började jobba halvtid i Augusti. Det var tänkt att jag skulle börja full tid nu 1 januari, men vid pet-scanen som gjordes i slutet av november upptäckte man aktivitet i lungan igen + att jag hade en tumör i bröstet. Sådär ser vårt liv ut nu. En lunga som ska behandlas, med antingen en ny operation eller strålning + att jag ovanpå alltihop, då har fått bröstcancer. Kan man bli annat än sned och konstig i huvudet?!
Vi kämpar vidare, gud vet var detta slutar?! En sak är jag säker på iaf och det är att jag aldrig kommer att sluta kämpa för att bli frisk, skitet ska bort och vi ska fortsätta med vårt fantastiska liv igen, detta är bara en parantes!!